Videotävling

VIDEOTÄVLING

Fånga kemins grundläggande beståndsdelar

I samband med att det 2019 är det internationella året för grundämnenas periodiska system (IYPT2019) utlyser vi härmed en videotävling för skolor. Senast den 20 september vill vi ha ditt bidrag.

Lärare och elever är välkomna att vara med och tävla om 5 000 kronor till klasskassan och ett besök på närmaste science center för hela klassen. Ett pris i varje ålderskategori – läs mer under ”Vem kan tävla”.

För att delta i tävlingen ska du skapa en film på temat grundämnen och ladda upp den på Youtube (eller annan videotjänst).

Filmen ska handla om ett av de ungefär 90 grundämnen som bygger upp oss själva, världen och universum. Eller om ett av de grundämnen som bara existerar på labb, eller varför inte om något av de ämnen som kanske kommer att upptäckas i framtiden.

Valet är ditt – läs mer under ”Uppdrag”.

Tävlingen är ett samarbete mellan ForskarFredag, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Kemilärarnas resurscentrum (KRC), Svenska Nationalkommittén för kemi och Svenska Kemisamfundet.

TÄVLINGS­REGLER

För att vara med och tävla ska du göra en film (max 2 minuter lång) på temat grundämnen. Filmen ska handla om något av följande tre ämnesområden.

• Det är brist på många grundämnen – vad ska vi ersätta dem med?
• Vilket blir nästa nya grundämne i det periodiska systemet?
• Vilka grundämnen har påverkat närområdet där du bor?


Du kan tävla ensam eller i grupp, men vinsten går alltid till din klass.
Det finns tre ålderskategorier och ett pris kommer att delas ut i varje åldersgrupp.

• Elever i årskurs 4-6
• Elever i årskurs 7-9
• Elever på gymnasiet eller introduktionsprogram

Läs på om grundämnen. Det finns många bra länkar till spännande artiklar under ”Tips och länkar”.

Planera för filmens innehåll och hur den ska inspirera andra. Fokusera på någon av frågorna under ”Uppdrag” och var kreativ!

Skapa en film på max 2 minuter. Tänk på att inte använda upphovsrättsskyddad musik, bilder eller liknande. All text (talad eller textremsor) ska vara på svenska.

Ladda upp filmen på Youtube (eller annan videotjänst) och ange länken i tävlingsformuläret  tillsammans med övriga uppgifter. Om du vill, kan du göra filmen privat, så den bara kan ses av den som har lösenord. Vi kontaktar de som går vidare till final och det är först då som filmerna görs publika.

Skriv en kort beskrivande text (max 250 ord) som förklarar innehållet och på vilket sätt filmen är relevant för uppdraget, så att de som ska rösta förstår hur du tänkt. Denna klistras in i formuläret nedan tillsammans med videolänken.

Vi vill ha bidraget senast den 20 september 2019.

En jury bestående av representanter från de fem samarbetsorganisationerna ForskarFredag, IKEM- Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Kemilärarnas resurscentrum (KRC), Svenska Kemisamfundet och Svenska Nationalkommittén för kemi väljer ut finalbidrag.

Finalfilmerna kommer att visas under ForskarFredag den 27-28 september på ett antal platser i Sverige. Där finns möjlighet att rösta. Det kommer även gå att se finalfilmerna och rösta via webben på ForskarFredag och iypt2019 webbsida under denna helg. Bidraget med flest röster i respektive ålderskategori vinner.

Vinnarna offentliggörs på Kemins Dag, fredagen den 18 oktober!


• 5 000 kronor till klasskassan
• Besök på närmaste science center för hela klassen (inklusive resa, inträde och lunch).

• Fyll i uppgifterna om den som är ansvarig kontaktperson
• Fyll i webblänk till videobidraget
• Glöm inte att ange lösenord om du gjort videon ”privat”

Senast 20 september vill vi ha ditt bidrag.

IYPT2019_Videotavling
Eftersom all korrespondens sker via e-post är det viktigt att du anger en e-postadress som du regelbundet kollar av.
Jag är *
Mitt bidrag tävlar i ålderskategori *
Skriv en kort text (max 250 ord) som förklarar innehållet och på vilket sätt filmen är relevant för uppdraget så att de som ska rösta förstår hur ni tänkt.
Medgivande *
reCAPTCHA

BAKGRUND

FN har utsett 2019 till Internationella året för periodiska systemet. Över hela världen firar man att det är 150 år sedan den ryske kemisten Mendelejev publicerade den första versionen av periodiska systemet.

När Mendelejev publicerade sitt periodiska system kände man till 63 grundämnen. Guld, silver, bly, kvicksilver och en handfull till hade varit kända av människan sedan förhistorisk tid. Från vår tidräknings början till 1734 upptäcktes bara fyra nya grundämnen. På lite mer än ett århundrade upptäcktes sedan hela 50 stycken. Det var när vetenskapsmännen började använda vetenskapliga metoder för att undersöka världen med hjälp av iakttagelser och experiment som antalet upptäckter tog fart.

Mendelejev var inte ensam om att försöka konstruera ett periodiskt system, men det var hans version som slog igenom. Det berodde på att Mendelejev gjorde en annan sak som hänger intimt samman med vetenskaplighet. Han förutsåg vilka egenskaper några grundämnen som ännu inte var upptäckta skulle ha. Man skulle kunna säga att han ställde upp hypoteser, antaganden om verkligheten grundade på en teori. När man sedan upptäckte nya grundämnen som visade sig ha exakt de egenskaper som Mendelejev förutsett var succén ett faktum.

Periodiska systemet är ett viktigt verktyg för att få en överblick över de grundämnen som finns och hur de reagerar med varandra. Man kan likna det vid en karta, som hjälper oss att orientera oss i kemins värld. Därför har det periodiska systemet haft en enorm betydelse för utvecklingen av många tekniker, nya material, medicin och livsmedelsprodukter.

År 2019 firas även 50-årsjubileumet av den första månlandningen.  

De fem vanligaste grundämnena i jordskorpan utgör tillsammans 92 viktprocent: syre 45,5 %, kisel 27,2 %, aluminium 8,3 %, järn 6,2 % och kalcium 4,7 %. Därefter kommer magnesium 2,7 %, natrium 2,2 %, kalium 1,8 %, titan 0,6 % och väte 0,15 %. Dessa 10 grundämnen utgör alltså mer än 99 % av jordskorpans massa. Övriga ca 80 naturligt förekommande grundämnen utgör tillsammans mindre än 1 %. Det är kanske inte så konstigt att det blir brist på vissa grundämnen.

Många av bristämnena ingår i mobiltelefoner och annan elektronik. Om man jämför vilka grundämnen som ingick i produkter på 1970-talet och vilka som ingår i dagens produkter så blir det tydligt hur snabb elektronikutvecklingen varit.

Och det började faktiskt med kapplöpningen om månen. När USA ville vara först med att landa på månen innebar det att deras rymdmyndighet NASA fick tillräckligt med ekonomiska muskler för att utvecklingen av integrerade kretsar skulle ta fart. Innan dess ansågs de inte vara värda sitt högre pris, men i en rymdraket är storleken avgörande. Och när utvecklingen väl var igång sjönk priserna, vilket gav all elektronikindustri ett uppsving.

Nästan alla av oss går omkring med en mobiltelefon, något som vi ogärna vill sluta med. Därför diskuteras nu olika sätt att lösa grundämnesbristen. Att starta rymdgruvor och hämta hem det vi behöver från närliggande meteoroider är ett förslag. Att utveckla nya tekniker och material som bygger på andra mer lättillgängliga grundämnen är ett annat sätt att lösa problemet.

Ett grundämne är ett ämne som uteslutande består av atomer med samma antal protoner i atomkärnan. Grundämnen kan inte delas upp eller omvandlas i varandra genom kemiska reaktioner, de kan bara omvandlas till nya grundämnen genom kärnreaktioner.

Numera finns det 118 grundämnen i det periodiska systemet. Av dem finns 92 naturligt på jorden, resten har skapats i laboratorier. Nihonium, moskovium, tenness och oganesson godkändes och lades till så sent som år 2016.

I dagsläget ser det periodiska systemet komplett ut eftersom det inte finns några tomma rutor som skvallrar om oupptäckta grundämnen. Det har dock redan gjorts flera försök att skapa atomer med 119 och 120 protoner. Inget av dessa experiment har ännu lyckats, men forskarna är på god väg. Forskningen pågår främst på två laboratorier i världen: GSI i Darmstadt, Tyskland, och JINR i Dubna, Ryssland.

Samtidigt som forskarna försöker få fram nya grundämnen funderar de också på vilka egenskaper de kommer att ha. Vissa forskare kan tänka sig en stabil ö (island of stability) med grundämnen med atomnummer upp till 126, men detta är än så länge bara hypotetisk.

Grundämnena förekommer i olika proportioner på olika håll i universum. I vårt solsystem variera halterna av tunga grundämnen i förhållande till lätta beroende på när stjärnan bildades. Olika planeter är också sammansatta av olika ämnen.

Även på jorden varierar mängden grundämnen mellan olika geografiska områden. Sverige är rikt på mineraler och inte mindre än 20 grundämnen är upptäckta här hos oss (vilket förstås även beror på att vi haft många duktiga kemister).

När ett mineral är rikt på metaller kallas det malm. Mineraler som bryts för att mineralet i sig har en eller flera eftertraktade egenskaper kallas industrimineral. Både malm och andra mineraler bryts i Sverige och i dag är vi den i särklass största järnmalmsproducenten inom EU. Produktionen av bas- och ädelmetaller hör också till de främsta. Kalksten är Sveriges mest utvunna industrimineral.

En gruva påverkar förstås närområdet och många gånger är hela samhället uppbyggt runt gruvdriften. Men det finns även andra grundämnen som påverkat platsen där du bor. Därför har alla Sveriges landskap fått ett eget landskapsgrundämne.

TIPS OCH LÄNKAR

Presentation om periodiska systemets år PowerPoinpresentationen får användas fritt, men foton/illustrationer inte får användas i andra sammanhang.
Fickfakta kemi är en app för grundämnenas periodiska system på svenska, med illustration samt exempel på användning. Lämplig för åk 4-9. För gymnasiet finns också tabellen fickfakta. Appen finns att ladda ner via Google Play och App Store.
Svenskupptäckta grundämnen
Kemilärarnas Resurscentrums informationsbrev 

Spåren klarnar från jordens undergång   
Månlandningen 50 år – kemin gjorde den möjlig! Artikel som går bra att skriva ut i A3-format. Särtryck ur Kemisamfundets medlemstidning Kemisk Tidskrift 2/2019.  
Frisk luft i universum – Dvärggalaxen NGC 1569 pyr ut enorma mängder av nytillverkat syre och andra tunga grundämnen, ett viktigt sätt att sprida nybildade grundämnen i universum
Här är stjärnsmällarna bakom våra grundämnen  
Stjärnstoff på jorden
Aggressiv rymd kräver nya material